4. Att flytta LILO inställningsfiler

Ibland måste man specialhantera LILO:s inställningsfil. En fin nyhet är att den är flyttbar och att man kan tala om det för Linuxconf. Gå till "Lista inställningsfiler", hitta /etc/lilo.conf och och ändra sökvägen. Observera att att LILO förväntar sig inställningsfilen under katalog etc. Vid flyttningen av filen måste den flyttas till en katalog som innehåller underkatalogen etc. T ex /mnt/tmp/etc/lilo.conf.

4.1 Varför flytta LILO?

Det finns olika anledningar till att man skulle kunna vilja göra detta. Här är några:

• Din disk har fler än 1024 cylindrar och root-partitionen passerar förbi den 1024:e cylindern. LILO använder BIOS för att ladda kärnan (bl a). Om kärnan ligger placerad efter den 1024:e cylindern, så kommer LILO inte att kunna göra uppstarten korrekt. LILO meddelar detta direkt i samband med installationen.
• Din root-partition är placerad på den tredje eller fjärde disken och din BIOS är för gammal och känner inte till denna andra IDE-kanal. I detta fall kommer LILO att varna dig i samband med installationen att vissa BIOS inte kan komma åt disken. Vid uppstarten kommer du att få se en massa felmeddelanden.

Å andra sidan, vissa Linux-distributionen installerar alla filer, som behövs i samband med uppstarten, i katalog /boot, som finns i en separat partition, om din root-partition inte helt och hållet befinner sig under den 1024:e cylindern. I detta fall behövs knappast lilo.conf flyttas.

4.2 Hur flyttar man? Vart?

På en maskin som uteslutande används för Linux, där du har en stor disk med fler än 1024 cylindrar, så kommer många att föredra att skapa en liten partition för de grundläggande delarna av operativsystemet och en större för data, för att säkerställa att alla LILO:s filer befinner sig under den 1024:e cylindern.

Detta är ofta besvärande efterssom det gör hanteringen mer komplicerad. Du kommer att få två partitioner som delvis är fyllda.

En annan lösning är att skapa en mycket liten partition (några MB) på början av disken, och reservera denna för LILO-inställning och kärnan. På detta sätt kan du skapa en enstaka stor root-partition som är lättare att administrera.

(Man kan hävda att det är en dålig ide att man skapa en enstaka stor partition efterssom det placerar alla ägg i en korg. Men med kännedom om EXT2 filsystem som distribuerar styrinformation lite var stans i partitionen, med kopior, så tror jag inte längre detta är relevant.)

Så du har en partition som fyller sitt syfte. Alltsammans är tillgängligt för BIOS. Här är några steg att följa. Anta att denna partition är monterad under katalog lilo och att du vill placera alla root-partitionens inställningsfiler i denna partition.

• mkdir /lilo/etc
• cp /etc/lilo.conf /lilo/etc/lilo.conf
• mkdir /lilo/boot
• cp /boot/* /lilo/boot
• cd /
• tar cf - dev | (cd /lilo && tar xvf -)
• cp /vmlinuz /lilo

Du kan aktivera denna flyttade inställning så här:

        /sbin/lilo -r /lilo
        

Och du kan göra detta med Linuxconf genom att ändra /etc/lilo.conf till /lilo/etc/lilo.conf. Från och med nu borde detta vara helt osynligt för dig eller någon annan som hanterar denna dator, så länge som Linuxconf används.