Sätta en domän definition Introduktion 11.. UUppppggiifftteerr Denna maskin kan agera DNS server för fler domäner på samma gång. Den kan t.om agera DNS för andra domäner än sin egen. Faktum är att det är inte ovanligt att servrar tillhandahåller DNS service för helt främmande domäner. För att sätta upp en ny domän måste du först fylla i lite uppgifter. Lyckligtvis kan _L_i_n_u_x_c_o_n_f göra en lämplig standard uppsättning för alla fält utom ett. här är dom... 22.. DDoommäänn nnaammnn eelllleerr IIPP bbaakkååttuuppppssllaaggnniinngg Dialogen för att skapa en domän är snarlik den du använder för att skapa en bakåtuppslagning. Det första fältet är antingen ett domännamn eller ett IP nummer. 22..11.. DDoommäänn nnaammnn Du måste skriva i domännamnet. Ett domännamn är en bunt namn som sammanbinds med punkter. Till exempel solucorp.qc.ca kan läsas som underdomänen solucorp, del av underdomänen qc, som självt är en del av toppdomänen ca. Om du inte har ett isolerat nätverk måste du begära ett officiellt domännamn. Säg att du vill registrera domänen foo.com. Då måste du först begöra tillstånd från den som hanterar domänen com. Om du senare vill lägga upp underdomäner till foo.com så får du fråga dig själv, eftersom du nu är ansvarig för domänen foo.com. Din internetleverantör kan hjälpa dig att välja ett lämpligt domännamn. Om du inte är kopplad mot Internet kan du fritt sätt upp din domän som du önskar. 22..22.. NNäättvveerrkkss nnuummmmeerr När du sätter upp en pseudo-domän för bakåtuppslagning så skriver du bara prefixet för nätverksnumret. T.ex, om du sätter bakåtuppslagning för nätverket 192.168.1.0, så skriver du bara 192.168.1. Du kan också skriva det lite längre 1.168.192.in-addr.arpa och Linuxconf kommer att översätta detta korrekt. 33.. PPrriimmäärr sseerrvveerr Fler maskiner kan agera DNS för en given domän. En av dessa måste vara _P_r_i_m_ä_r. Alla andra är backupmaskiner och kallas _s_e_k_u_n_d_ä_r_a. Den maskin där du sätter upp DNS för en domän är vanligtvis den primära servern för den domänen, så standard domänen är riktig. 44.. AAddmmiinniissttrraattöörreennss ee--ppoosstt Du måste tillhandahålla e-post adressen till den person som ansvarar för DNS:en i denna domän. Ett alias är godtagbart, men se till att det faktiskt pekar på någon användare. Denna e-post adress can ses vid förfrågningar till DNS:en så det är användbar information. 55.. DDNNSS uuttaannnnoonnsseerriinngg Här måste du definiera listan på DNS (primära och sekundära) servrar för denna domän.Du kommer förmodligen skriva det officiella namnet för denna maskin och alla sekundära DNS. 66.. EE--PPOOSSTT uuttaannnnoonnsseerriinngg Du kan definiera vilken maskin som är ansvarig för att hantera a-post för hela domänen. Denna maskin kan vara orelaterad till domänen självt utan hinder. Naturligtvis måste den vara konfigurerad för att vidarebefodra e-posten till den riktiga e-post servern i din domän. Du kan definiera en backup för den här värddatorn. Om värddatorn inte är tillgänglig kommer e-post automatiskt skickas vidare till dessa backup servers. 77.. SSttaannddaarrdd IIPPss Ett populärt sätt att tilldela IP nummer till en domän. T.ex, många kommer tilldela samma IP nummer till www servern i en domän som till domänen självt. Detta tillåter att man surfar antingen via http://www.domain.com eller helt enkelt http://domain.com. _L_i_n_u_x_c_o_n_f låter dig sätta standard IP i domänen härifrån. När du gör så kommer de rätta fälten i DNS hamna på plats. Linuxconf gör så men ändrar inte bakåtuppslagningen på IP numret. Detta innebär att t.ex följande kommando nslookup domain.com nslookup www.domain.com kommer ge samma resultat ( samma IP nummer ). men om man skriver nslookup IP_numret_till_www.domain.com kommer resultatet bli www.domain.com och inte bara domain.com. 88.. KKrraavv fföörr sseekkuunnddäärraa DDNNSS::eerr Sekundära DNS:er är maskiner som tar en kopia av valda domäner i din DNS. Sekundära DNS:er måste definieras i domänen ovanför.